Anvisningar för drakuppfödare
Som jag har längtat efter den här boken! Jag gillar drakar, och jag ser ju redan på omslaget att den här boken har bilder som jag skulle ge min ena arm för att kunna illustrera.
Och visst, den är jättesnygg, men oj, så svår att läsa!
Den ska tydligen vända sig till åldersgruppen 3-6 år, men min erfarenhet säger mig att man som vuxen kommer att få förklara en hel del om man läser den här högt för barn i de åldrarna. Texten är slingrig och får ingen riktig rytm, och ibland rimmar det, och ibland inte.
Okej, man ska inte underskatta barns ordförråd, men ord som:
periskopiska, zeppelinare, svavelgas, inkvartera, talorganet, svindlares placeringslögner och hånpartitur gör boken lite för svår för mitt tycke. Synd på så fina bilder.
Men vad handlar den om då?
Jo, det är helt enkelt anvisningar för drakuppfödare, och vad man bör veta innan man bestämmer sig för att skaffa en. De är nämligen ruskigt stora och stjäl saker ur hela huset. Dessutom sprutar de eld, lukar illa och äter gärna små barn till mellis. Bättre att skaffa en hund, eller något...
Illustratör: Laura Valojärvi
Text: Emilia Lehtinen (svensk översättning: Marjut Markkanen)
/Maria
Nya bilderböcker
Idag kom det in ett gäng sprillans nya bilderböcker.... 
/Cecilia
Mormor- Emma- Mamma
Förresten, om ni har något litet barn som ni inte köpt julklapp till än, eller en söt mamma eller en ännu sötare mormor, så måste jag bara rekommendera årets finaste bilderbok.
Kameleonter är ju rätt knasiga (och vanligtvis ganska fula) djur, men här är de så otroligt fint illustrerade så att jag blir helt kär. Speciellt i den vindögda mormodern.
Emma får knappt göra någonting ensam eftersom hennes mamma säger att hon är för liten, men medan hon leker kurragömma med mormor och försöker hitta det bästa gömstället så visar det sig att mormor nästan inte heller får göra saker ensam, för hon är för gammal.
Emmas mamma tar hand om både sin dotter och sin mamma, och det slutar väldigt fint med att de båda bestämmer sig för att ta hand om henne en stund, som omväxling.
En fin bok om tre generationer, och om att vara för liten, eller för stor.
Texten är skriven av Lorenz Pauli, och de fantastiska bilderna är gjorda av Kathrin Schärer
/Maria
Älgen Ernst
Ernst är en väldigt stor älg. Han är så stor att han inte ens får plats i sin egen bok.
Så kan han ju inte ha det!
Ibland får magen plats, men inte benen, och ibland får benen plats, men inte huvudet.
Han försöker att knöla, böka och pressa sig in, men boken är helt enkelt för liten!
Tur att han har en liten kompis med en stor idé...
Älgen Ernst är så himla fin att jag nästan får tårar i ögonen, och boken borde köpas till alla små och stora barn.
Catherine Rayner har själv både skrivit och tecknat, och bilderna är helt fantastiska!
Årets julklapp, jag säger bara det!
/Maria (som nog måste köpa den till sig själv)
Nya pekböcker
Nya härliga pekböcker :) /Cecilia
Nya bilderböcker
Nu är jag, Cecilia tillbaka från semestern. Hade en hög av nya böcker på mitt skrivbord och en stor del av dem var bilderböcker. Litet smakprov kommer här...
Farmor hyr en katt
Farmor och farfar har varit tillsammans i femtiosex år och de gör allt tillsammans. En dag dör farfar och farmor känner sig så ensam. Vad ska hon nu göra? Hon bestämmer sig för att surfa in på www.hyrkatt.se för att leta efter katter att hyra. Där finns det en massa katter att välja på. Hon fastnar för nr 313, katten Tim. Tim är en hemkär äldre katt som älskar att bli ompysslad. Nästa dag flyttar katten Tim hos farmor och de får många härliga dagar tillsammans.
En underbar historia!
/Cecilia
Tänk om...
Riktigt välgjorda bilderböcker är något som verkligen tilltalar mig. En skön takt i texten och fina bilder skapar någon slags mysrysning långs ryggraden.
I den här boken av Lena Sjöberg funderar en förälder över vad han/hon och dennes barn skulle kunna göra om de var tex myggor, valar eller varför inte skräcködlor? Det är kärleksfullt och finstämt, men ibland lite väl svåra och långa ord, kan jag tycka. Men det gör inget. Den här boken borde alla 3-5-åringar få uppleva.
Min favorit är i alla fall den om fladdermössen:
"Tänk om vi var fladdermöss med huggtänder och klor
Och du var pytteliten och jag var ganska stor
Vi skulle flyga blixtsnabbt och dyka genom natten
Flaxa mellan trädkronor och över svarta vatten
Vi skulle ge ifrån oss våra blodisande skrik
Väcka upp ur gravarna vartenda gammalt lik
Vi skulle hänga upp och ner som läderlappar gör
Och skrämma gamla tanter när vi var på sånt humör
Vi skulle fladdra hela nätterna och slappa dagen lång
Och krypa in och somna gott i någons långkalsong."
/Maria
Årets ALMA-pristagare!
Det blev Kitty Crowther som fick årets ALMA pris, som är ett pris som delas ut varje år till Astrid Lindgrens minne.
Kitty Crowther har skrivit flera bilderböcker om bla de söta flugorna Ivo & Vera.
Läs tex Ivo & Vera på bio eller Är det dags? som handlar om att gå och lägga sig.
Tyrannosaurus Fjant
Hur jag än letar så hittar jag ingen bild med svensk text, men strunt samma. Huvudsaken är att ni ser bilden på de hysteriskt söta dinosaurierna (med de coola tänderna).
Tyrannosaurus Fjant är "Den fula ankungen" i dinosaurietappning, och med härligt mycket humor och galna bilder.
Ett ägg med en växtätande anknäbbsdinosaurie hamnar i ett bo som tillhör ett par Tyrannosaurus Rex.
När äggen kläcks är det såklart en unge som ser annorlunda ut än de andra och som inte passar in.
När övriga familjen är ute och jagar och sliter kött i stycken övar den här på att sjunga fina sånger och gnaga på växter, och det gillas INTE! Här ska inte vara några töntiga sånger, och ungen får namnet Tyrannosaurus Fjant.
Men olyckan vänder när han hittar några som liknar honom själv, och tillsammans hämnas de på de elaka Tyrannosaurusarna (eller vad det nu heter när de är flera).
Slutet gott, allting gott, och jag har kramp i käkarna efter allt skrattande.
Ge bort den här till verje dinosaurieälskande barn, eller förresten alla barn som uppskattar en härligt färgglad och hysteriskt rolig bilderbok som dessutom tar upp ämnet utanförskap med massor av känsla.
Julia Donaldson har skrivit den rimmande texten, men det är David Roberts bilder som gör boken så fantastisk.
/Maria
Dunderlunds bästa bokstav
Jag älskar verkligen böcker som handlar om böcker och bokstäver, och den här boken har fått min hjärna att gå på högvarv halva natten.
Frågan som jag funderat på är: Vilken är min bästa bokstav?
Gubben Dunderlund har aldrig ens tänkt tanken innan han träffar på den lilla flickan Frida som står och läser på postlådorna. Hon påstår att alla människor måste ha en favoritbokstav, och att bokstaven kan vara mycket mer än bara en bokstav.
”Bokstäver kan betyda olika saker, säger Frida. Som till exempel I som kan vara I postlådan eller IIIIIIII som när man doppar sig i sjön.”
Hennes favorit är R, och hon låter Rrrrrrrrr när hon drar iväg på cykeln.
Dunderlund börjar fundera. Har han någon favoritbokstav? Han klipper ut bokstäver ur tidningar, tittar på dem och funderar. E är lite mesig, och K är så hård. J är så krokig och S är så vass. Men till slut kommer han på det. Ett mjukt U är nog det som passar honom bäst och ivrigt skyndar han till Frida för att berätta.
Hela den här boken svämmar över av bokstäver i alla färger och former. Det är som en ABC-bok, men ändå så mycket mer. Ett virrvarr av bokstäver som får mig att tänka på mer är bara A som i anka och B som i boll...
Åsa Lind har skrivit och Sara Lundberg har gjort de fantastiska bilderna.
Så, vilken är då min? Jo, jag tror att jag kommit fram till G. Jag gillar G:ets utseende, och att man kan göra schyssta Grrr-ljud. Jag gillar att den är rund, men ändå gapar lite. Det finns två stycken i mitt favoritdjur Ugglan och den låter varken för hårt eller för mjukt.
Vilken är din bästa bokstav? Och varför?
/Maria
Grodan på pyjamasparty
Sprillans ny bilderbok av Max Vethuijs och den är helt underbar. Handlar om Grodan, Ankan och Haren som har pyjamasparty hemma hos grisen. Det är lite spännande eftersom de ska sova över där tillsammans. Först ska de så klart leka och ha roligt. Till sist börjar de känna sig trötta och Ankan vill lägga sig och sova, men det vill ingen annan. De bestämmer sig för att vara vaken så länge de kan. Den som kan vara vaken längst vinner....
/Cecilia
Räven i den kolsvarta natten
Jag tror på allvar att man aldrig blir för stor för riktigt välgjorda bilderböcker, och den här liknar väldigt mycket en bok som jag hade som barn. Den hette Vem bultar på min dörr? och handlade om en massa rädda djur under en mörk och snöig natt.
I den här boken är det också natt. Kolsvart natt, och en liten kanin är på väg hem. Han springer så snabbt han kan och kastar hela tiden oroliga blickar bakåt. Han är nämligen jagad av en räv! Som tur är hinner han hem, låser dörren ordentligt och pustar ut. Men då bankar det på dörren! Är det räven?! Men nej, det är bara en liten anka som också är rädd för räven. Efter en stund knackar det igen, den här gången är det en rädd liten mus, och så fortsätter det till hela kanins säng är full av livrädda små djur. Kanin börjar bli irriterad. Hans säng passar ju bäst för en ensam kanin! När det sen knackar på igen är kanins tålamod slut, och när dörren till slut öppnas står RÄVEN utanför!
Men räven är inte så farlig. Han är också liten och rädd och gråter. Han har nämligen tappat bort sin mamma i den kolsvarta natten. Och när till slut den stora (men inte så farliga) rävmamman dyker upp utanför huset så visar det sig att hon är väldigt mjuk och varm att sova bredvid.
Det här är en underbart söt bilderbok som passar perfekt som godnattsaga. Bilderna är mjuka och vackra, och ibland är det lite läskigt, men inte så länge.
Dessutom rimmar det och texten har en skön rytm när man läser högt.
/Maria
Tomtemaskinen
Det är jul och Findus har en enda sak på sin önskelista, nämligen att tomten ska komma. Annars vill han aldrig fira jul mer. I ett svagt ögonblick lovar gubben Pettson att tomten ska komma, men hur ska det egentligen gå till? Han är ju övertygad om att tomten inte finns. Ska han be en granne klä ut sig? Nej, de skulle tycka att han var tokig om han bad dem vara jultomte för en katt, och själv kan han ju inte, för då blir Findus ensam.
Det finns bara en lösning: Pettson måste bygga en tomte! Men den måste röra på sig och kunna lämna julklappar och se riktig ut. Annars kommer Findus förstå att det är lurendrejeri.
Nu börjar jakten på alla delar som behövs för att bygga en tomtemaskin. En stor låda inhandlas, kugghjul letas fram och Pettson spenderar all tid i snickarverkstaden. När Findus frågar vad han gör säger han att han bygger en vedkastare.
Det är ett svårt bygge, och snart är det jul. Ska han hinna få maskinen klar i tid så att Findus får sitt tomtebesök?
Sven Nordqvist är en av mina stora idoler, och när det gäller Pettson blir jag aldrig besviken.
Tomtemaskinen är en lite tjockare bok än bilderböckerna, men det finns roliga bilder precis som vanligt, och den är helt underbar! Perfekt högläsning i jul.
/Maria
Nattsvart?
Det har kommit massor med bilderböcker med natt-tema på senaste tiden.
I vissa är natten mörk och otäck, men i vissa andra är det spännande och ganska roligt.
Här är tre av de natt-bilderböcker som kommit ut i höst.
Siv sover vilse av Pija Lindenbaum
som jag gillar väldigt mycket. Siv ska sova över hos sin kompis Cerisia, och hemma hos henne är allt annorlunda än hemma hos Siv. Det luktar messmör i hallen, de äter konstig mat och Cerisia har en stor äcklig hund.
När de till slut ska sova kan inte Siv somna. Det är för mörkt och för tyst och Siv smyger sig ut ur rummet. Men i Cerisias hus händer det konstiga saker på natten, eller är det bara i Sivs fantasi? Vem vet...
Pija Lindenbaum lyckas alltid få mig att le. Hon har ett språk som är helt underbart, och alla hennes karaktärer är underbart charmiga.
När prinsessor vaknar om natten av Per Gustavsson
är ännu en bok om den numera välkända prinsessan. En natt vaknar hon av konstiga ljud från källaren, och eftersom prinsessan hört talas om det farliga prinsessätande källartollet, så kan hon inte somna om. Istället bestämmer hon sig för att gå ner i källaren och kolla om det är han som låter, för prinsessan är en tuff tjej.
På vägen genom slottet möter hon en spindel, ett skelett, en groda och en vaktmästare som varnar henne för att gå vidare, men prinsessan har bestämt sig. Ska hon hitta källartrollet så ska hon.
Det här är en mysläskig bok som är spännande, men också ganska rolig. Dessutom är prinsessan smart och lyckas till slut överlista det farliga källartrollet.
Betty mitt i natten av Lotta Geffenblad
blir jag inte riktigt klok på. Jag älskade böckerna om Aston, men den här vet jag verkligen inte om jag gillar. Språket är ganska jobbigt att läsa, för ibland rimmar det och ibland inte, och jag får ingen riktig rytm i det när jag försöker läsa högt, men kanske är det bara jag som är gnällig.
Betty är en liten vit katt som sitter i en hatt i något vatten och försöker få en fisk på kroken, för hon är väldigt hungrig och väldigt ensam. Men på kroken fastnar bara en stövel, en lampskärm och annat skrot. Men kanske kan sakerna bli något som kan hålla Betty sällskap?
På baksidan av boken står det att Betty flyttat hemifrån för att en skrikig bebis flyttat in och ingen kommer ihåg att fylla på hennes matskål, men ingenting av det får vi veta när vi läser boken. Förvirrande. Läser föräldrar baksidestexten för barnen? Annars missar de nog det.
Jaja, jag vet inte. Jag gillar den inte. Gör ni, och vad har jag i så fall missat?
/Maria
Kolla här nu då!
Bloggen heter Bokunge.se och är helt underbar. Kolla in där om ni vill ha tips på riktigt bra bilderböcker.
Klicka bara på bilden.
Får man ALDRIG sova?
Emma har haft en lång jobbig dag och när hon ska sova så går det helt enkelt inte!
Hon har såklart hört om tricket att räkna får tills man somnar, och det skulle kanske funka om bara de himla fåren kunde vara stilla i några sekunder!
Men de vägrar vara stilla, de åker skridskor och motorcykel, svävar över himlen som små moln med konstiga ben, dansar balett och hoppar trampolin. Kan de inte vara stilla så att man får sova någongång?!
Det här är en charmigt knasig godnattsaga som rimmar härligt när man läser.
"De hoppar på en trampolin
så högt som bara den!
De voltar, skruvar, trixar snyggt
och faller ner igen."
Författaren heter Alison Ritchie och de härliga bilderna är gjorda av Cornelia Haas.
/Maria
Sixtens & Blixtens underliga uppfinningar
De härliga bröderna Sixten och Blixten är här med en massa underbara och nyttiga (?) uppfinningar.
Visst behöver alla en maskin som gör roliga vattenpölar som man kan hoppa i, eller ett duschskydd som också kan vara ett badkar? Och på morgonen när man inte ens orkar bre en smörgås så skulle jag absolut vilja ha Morgonpysselautomaten; en maskin som fixar allt du behöver. Det enda du behöver göra är att välja mellan inställningarna Tjugo sekunders vardagsmorgon, eller Lyxig långsam väckning.
12 stycken härliga fantasifulla uppfinningar ryms i den här bilderboken. Den är skriven och illustrerad av Aino Havukainen och Sami Toivonen. Läs och njut, eller titta bara på de extremt detaljrika bilderna.
/Maria
På djupet
Det här är verkligen en riktig bilderbok, för inte ett enda ord finns mellan pärmarna.
Men bilder finns det gott om. I alla fall i slutet.
På första sidan ser man bara en ruta. På nästa sida är bilden utzoomad lite, och nu ser man att rutan är ett fönster i en skorsten. På sidan efter ser man att skorstenen sitter på ett tak och vänder man igen så är taket i själva verket skalet på en sköldpadda, som sitter i ett akvarium, som står i en djuraffär, som...
Ja, ni förstår väl vid det här laget.
För varje sida vi vänder så zoomas bilden ut ytterligare. Jenny Karlsson har fokuserat på de små detaljerna som vi inte alltid lägger märke till vid första anblicken.
Härlig bok helt utan text.
/Maria
Gosiga Gunnar
Vilken söt bilderbok! Steve Smallman har gjort en charmig bilderbok om en ny leksak som kommit till barnens rum. Han heter Gunnar. När de andra leksakerna frågar vad han är för sorts leksak och vad han kan göra svarar han: "Den här sortens" och "något bra". Mer vet han inte. Men de andra leksakerna bestämmer sig genast för att hjälpa honom att ta reda på det. Han provar att brumma som en björn, vifta på svansen som en hund, pipa som en mus...men inget fungerar. Han verkar helt enkelt inte vara bra på nånting. Tills musen ramlar och slår sig. Då upptäcker Gunnar vad det är han är så bra på...
Boken har enkel text och söta bilder med extra känsla. Alla bilderna är nämligen blanka/släta som i vanliga böcker - eller allt förutom Gunnar. Gunnar är len, något slags tygkänsla som vissa mjukisdjur brukar ha. Så det här är en perfekt bok för barn som annars använder taktila böcker. Budskapen i boken ger självklart pluspoäng - sann vänskap, att hitta sig själv och att aldrig ge upp när det gäller det.
/Ann-Sofie
