.

                         

Har ni sett att Klara-böckerna blivit film?
Den har premiär om exakt två veckor, alltså den 26:e mars.
Jag har aldrig varit någon hästälskare, och har därför inte läst böckerna, men de är väldigt populära på biblioteket, och vad jag förstår, så är de riktigt bra.

Så här skriver sf.se om filmen:

Klara flyttar till en liten ort tillsammans med sin mamma efter föräldrarnas skilsmässa. Hon känner sig utstött och har svårt att få kompisar, de flesta tjejerna i Klaras klass rider och för att komma in i gänget följer hon med till ridskolan. För att inte avslöja att hon är helt nybörjare på hästar, tvingas Klara ljuga och innan hon hunnit bromsa lögnerna har hon anmält sig till en stor ridtävling… Hennes räddning blir Jonte, en pojke i hennes egen ålder, och med hans hjälp tränar hon i hemlighet på den fula hästen Star som ingen vill ha – men som visar sig vara den stora stjärnan.

Och HÄR kan du se trailern.

/Maria

                                             

Det är äntligen sommarlov, och Emma ska spendera det hos sin tuffa djurälskande mormor som bor på landet.
Det första Emma får veta är att en gammal man i byn har dött, och hans älskade häst Mississippi ska säljas till en slaktare eftersom systersonen som ärvt allting hatar djur.
Byns veterinär har försökt stoppa honom, men det är omöjligt. I alla fall för alla utom Emmas mormor.
Hon lyckas köpa hästen av den elaka systersonen och bestämmer sig för att Mississippi ska bli Emmas häst, och hon blir överlycklig! En egen häst! Det är ju underbart.
Men lyckan blir kortvarig, för helt plötsligt bestämmer sig systersonen för att han vill ha tillbaka Mississippi, till vilket pris som helst. Och när han inte får som han vill så börjar konstiga saker hända. Det blir inbrott i Emmas mormors hus, och sen försvinner hennes hundar...

Cornelia Funke är en av mina favoritförfattare. Hon skriver med ett lätt språk, och hennes böcker är alltid lagom spännande och mysiga.
Rör inte Mississippi är en bok som gärna kan användas som högläsningsbok i åk 2-4, och den är riktigt bra.

/Maria

                                         

Emma är 14 år, och det enda som betyder något i hennes liv är hästar, och speciellt Ajax som är hennes sköthäst. Dessutom är stallet ett bra ställe att fly till när föräldrarna börjar bråka.
Emma är övertygad om att hennes föräldrar ska skiljas, men de har en ännu värre idé! Familjen ska byta miljö helt och spendera ett halvår i Mongoliet, långt bort från allt annat. De vill försöka rädda sitt äktenskap genom något kul, men för Emma är det som att hela världen rasar. Vem ska nu ta hand om Ajax? Tänk om han inte miss henne när hon kommer tillbaka! Och hur ska det gå med bästa kompisen Katrin som redan håller på att glida ifrån henne?
I Mongoliet är allt ännu värre än hon först trodde. Allt är smutsigt och trasigt och maten är äcklig. Men sen träffar hon Baska, en tjej vars familj har hundratals hästar, och Emma får bo hos henne några veckor. Där finns dessutom Adzerk, en stor vit hingst som ingen vågar rida. Ingen utom Emma...

Jag gillar vanligtvis inte hästböcker, men den här boken är mycket mer än en hästbok. Jag gillar att den utspelar sig i ett land som jag inte vet så mycket om, för jag fick lära mig massor. Dessutom handlar den nästan mer om familjer och vänner än om hästar.
Den är skriven av Lin Hallberg som ju skrivit massor med hästböcker förut.

/Maria

                                                 

De hästböcker jag läst i mitt liv kan lätt räknas på ena handens fingrar. Jag har aldrig varit någon hästälskare,
men idag när jag stod i biblioteket och försökte hitta en bra bok så fastnade mina ögon på den här.
Nu när jag läst ut den kan jag bara konstatera att Lin Hallberg kan det här med att skriva hästböcker.
Den handlar om Madde som är 12 år och inte önskar sig någonting annat än en egen häst.
Hon drömmer att hennes liv är som i filmerna, där hon har en egen häst och vinner första priset i hopptävlingar.
En dag bestämmer hennes föräldrar sig för att de ska uppfylla hennes högsta önskan.
Helt plötsligt har hon en egen häst som hon döper till Happy, för att han gör henne riktigt lycklig.
Hon spenderar mer och mer tid i stallet med sin nya kompis Karin och Happy är visserligen inte så lätt som hästarna på ridskolan, men allt är ändå helt underbart.
Men är det verkligen så lätt att ha en egen häst, och varför förstår inte mamma och pappa att Happy faktiskt är hennes bästa vän?

/Maria