Dunderlunds bästa bokstav
Jag älskar verkligen böcker som handlar om böcker och bokstäver, och den här boken har fått min hjärna att gå på högvarv halva natten.
Frågan som jag funderat på är: Vilken är min bästa bokstav?
Gubben Dunderlund har aldrig ens tänkt tanken innan han träffar på den lilla flickan Frida som står och läser på postlådorna. Hon påstår att alla människor måste ha en favoritbokstav, och att bokstaven kan vara mycket mer än bara en bokstav.
”Bokstäver kan betyda olika saker, säger Frida. Som till exempel I som kan vara I postlådan eller IIIIIIII som när man doppar sig i sjön.”
Hennes favorit är R, och hon låter Rrrrrrrrr när hon drar iväg på cykeln.
Dunderlund börjar fundera. Har han någon favoritbokstav? Han klipper ut bokstäver ur tidningar, tittar på dem och funderar. E är lite mesig, och K är så hård. J är så krokig och S är så vass. Men till slut kommer han på det. Ett mjukt U är nog det som passar honom bäst och ivrigt skyndar han till Frida för att berätta.
Hela den här boken svämmar över av bokstäver i alla färger och former. Det är som en ABC-bok, men ändå så mycket mer. Ett virrvarr av bokstäver som får mig att tänka på mer är bara A som i anka och B som i boll...
Åsa Lind har skrivit och Sara Lundberg har gjort de fantastiska bilderna.
Så, vilken är då min? Jo, jag tror att jag kommit fram till G. Jag gillar G:ets utseende, och att man kan göra schyssta Grrr-ljud. Jag gillar att den är rund, men ändå gapar lite. Det finns två stycken i mitt favoritdjur Ugglan och den låter varken för hårt eller för mjukt.
Vilken är din bästa bokstav? Och varför?
/Maria
Grodan på pyjamasparty
Sprillans ny bilderbok av Max Vethuijs och den är helt underbar. Handlar om Grodan, Ankan och Haren som har pyjamasparty hemma hos grisen. Det är lite spännande eftersom de ska sova över där tillsammans. Först ska de så klart leka och ha roligt. Till sist börjar de känna sig trötta och Ankan vill lägga sig och sova, men det vill ingen annan. De bestämmer sig för att vara vaken så länge de kan. Den som kan vara vaken längst vinner....
/Cecilia
De dödas källa
Den tredje delen i bokserien som utspelar sig i staden Krabbsjögrund har nu kommit. En världsberömd illusionist, Miriam Matin har flyttat in i den gamla disponentvillan. Det sägs att han som ägde huset förut samlade på sig konstiga saker innan han försvann spårlöst. Hon ger Karl i uppdrag att hitta en mystisk bägare som ska finnas någonstans i det gamla huset. Den här bägaren sägs ge evigt liv så det är ganska viktigt att hitta den. Karl tar hjälp av Sara i jakten på bägaren och såklart stöter de på en massa mystiska saker, bland annat en underjordisk källa som även den har en mörk hemlighet.
Den här boken är en fortsättning på "Spökskeppet Vallona" och "Kapten Svarteks grav".
Silverkniven
Gull Åkerbloms nya bok är en riktig rysare.
15-åriga Edit bor hos sin mormor och morfar. Hon har en mamma som bor ute i skogen i ett litet torp och målar tavlor med mörka otäcka skogsmotiv. Hon vill inte att Edit ska bo hos henne men hon vill inte berätta varför. Egentligen är det så att hon aldrig berättar någonting för sin dotter. Hela hennes liv verkar vara en enda stor hemlighet.
En dag hittar Edit information om ett ridläger som hon gärna vill åka på, och trots sin mammas starka protester så åker hon dit. Ridlägret är mitt ute i skogen i en gammal träborg som heter Råkekullaborgen och drivs av de mystiska bleka syskonen Max och Rebecka. Edit fastnar direkt för Max och finner sig snabbt till rätta, men hela lägret är ett enda stort mysterium. All aktivitet sker på nätterna och stora delar av borgen är förbjudet område. Ingen får ha något silver på sig och hästarna är stora och kolsvarta och verkar kunna kommunicera med sina ryttare. Dessutom kretsar massor av svarta fåglar runt borgen hela tiden.
I skogen verkar någon mörk ondska lura, och allting blir ännu mer konstigt när en av tjejerna plötsligt försvinner och ingen verkar bry sig.
Vad är det egentligen som händer, och varför ville inte Edits mamma att hon skulle åka dit?
Dags att ta reda på familjens hemligheter en gång för alla...
Den här boken är riktigt spännande. I början dyker massor av frågor upp och hela tiden får vi ledtrådar till svaren. Den otäcka stämningen byggs upp ända från början och det blir bara värre...
Läs och rys.
/Maria
Kära Edda
Vad är egentligen kärlek?
Det är den stora frågan i den här boken, vars huvudperson är en ung tjej som försöker hitta svaret.
Men det är också en historia om:
- en hög med gamla kärleksbrev och en död mormor med ett hemligt liv
- en bästa kompis med ett stormigt förhållande
- en otroligt snygg kille som tjejen kanske är kär i
- en tripp till Island där hon kanske egentligen inte vill vara
- konsten att älska en annan människa.
Kära Edda är en tunn bok med ett stort innehåll.
Elen Fossheim Betanzo har skrivit den och den är svår att berätta om, men fantastisk att läsa.
Prova själv.
/Maria
Briggsy
Har ni någon gång träffat en person som omgivningen tycker är helt hopplös?
En person som inte bryr sig så mycket i skolan, men som ändå vet mer än alla andra du känner?
En dag före sommarlovet stiger Briggsy in i samma klassrum som Minnie sitter i. Han har kommit till staden med en cirkus, och plötsligt blir Minnies liv mycket roligare. Briggsy är precis en sådan där hopplös person, men ju mer Minnie lär känna honom, desto mer förstår hon att omgivningen inte fattar någonting. Briggsy kan laga fantastisk mat, se skillnad på alla stjärnbilder och svara rätt på alla frågorna i Vem vill bli miljonär? fastän han knappt aldrig är i skolan.
Han har färgglada kläder och massor med galna idéer. Han dansar fram på gatorna och skrattar hela tiden. Han är så färgglad så att Minnie tycker att det känns som att umgås med regnbågen.
Men regnbågen är inte kvar för alltid, och snart är sommaren slut...
Det här är en tunn lättläst bok från förlaget Argasso som ger ut riktigt bra lättlästa ungdomsböcker.
På 88 sidor lyckas författaren Isla Dewar skapa en riktigt mysig vänskapshistoria om en riktigt färgstark och orädd kille och en försiktig och aningen bortskämd och överbeskyddad tjej.
/Maria
Vancouver 2010
Ingen har väl missat att OS börjar om några dagar? Jag kommer i alla fall att sitta klistrad framför tv:en och kolla på all rolig sport! Den stund jag inte kollar på tv, eller jobbar och sover tänkte jag spela tv-spel. Jag är väldigt sugen på tvspelet "Vancouver 2010" där man får tävla i 14 olika vintersporter, bland annat backhoppning och snowboard. Detta spel är sprillans nytt. Kom in och låna det och kolla på våra andra tvspel vi har här på bibblan.
/Cecilia
I det här trädet
När jag fick höra talas om att Katarina Kieri och Per Nilsson skulle göra en bok ihop så visste jag direkt att det inte kunde bli annat än bra. Och det blev det. Bättre än bra.
I det här trädet är en fantastisk bok. Jobbig, stundtals hemsk, ibland lycklig och hela tiden underbar.
Fågelflickan, eller Siri som hon egentligen heter har en pappa som gång på gång lovar att sluta dricka, men som aldrig kan hålla sitt löfte. Hon har också en mamma som är mer borta än hemma och en enda vän som hon lyckats bli ovän med. Ibland ser hon en kille som ser lika vilsen ut som hon själv. Hon kallar honom för Vilsenpojken, och i honom finner hon någon slags tröst, även om de inte känner varandra.
Jakob (Vilsenpojken) är en ensam kille. Han sitter mest i sitt rum och snurrar runt runt på sin nya skrivbordsstol och tittar på kajorna genom fönstret. I skolan har han börjat umgås med Ida, en tjej med väldigt många frågor som Jakob inte riktigt kan svara på. Hans familj har jobbiga hemligheter som han inte vill prata om, och fastän de flyttat ifrån problemen så verkar de nu hinna ifatt honom.
I stan ser han ibland en smal ensam tjej som han inte kan sluta tänka på. Hon ser ut som en liten fågel, och han kallar henne Fågelflickan.
Under några gråa höstveckor korsas deras vägar gång på gång, och ibland ser de varandra, men oftast inte.
Den här boken är som sagt helt briljant, och ibland ganska jobbig, men det finns små glimtar av ljus överallt, och det är det som gör boken så bra.
Läs!
/Maria
Vad mina vänner inte vet
Det har just kommit två alldeles nya, och ganska speciella kärleksböcker till biblioteket. Det speciella med dem är att de är skrivna i form av korta dikter. Det är alltså ganska lite text, men väldigt mycket innehåll, om ni förstår hur jag menar.
Den första boken heter alltså Vad mina vänner inte vet och handlar om Sophie. Hon har just blivit ihop med otroligt snygga Dylan och allt är perfekt. I alla fall ett tag. När jullovet kommer har de redan gjort slut och Sophie är lämnad ensam kvar i stan medan hennes bästisar Grace och Rachel åkt utomlands med sina familjer. På ett konstgalleri träffar Sophie på skolans ärketönt Murphy. Killen som alla älskar att göra narr av, men som Sophie på något konstigt sätt gillar litegrann, men man kan ju inte gilla Murphy!
Det gör ju ingen!
Hur som helst så börjar de prata, och plötsligt ska de ses dagen efter också, och snart har de bytt telefonnummer och umgås så mycket de kan. Allt utan att Sophies kompisar har en aning.
Den andra boken har jag inte hunnit läsa, men den heter Vad min flickvän inte vet, och nu har Murphy, eller Robin som han egentligen heter, ordet.
På baksidan kan man få reda på följande:
Robin och Sophie är ihop, och han är plötsligt mycket mer än bara skolans tönt. Men allt är inte frid och fröjd för det. Sophies kompisar vänder henne ryggen, och plötsligt kallas de för Skönheten och Odjuret i skolan.
Robins bildlärare fixar en plats åt honom i en konstklass på universitetet, och där får han äntligen vara i fred. Där är han plötsligt bara en begåvad konstelev som alla tjejer gillar. Frågan är bara hur det påverkar hans kärlek till Sophie?
Böckerna är skrivna av Sonya Sones och är riktigt bra!
/Maria
Räven i den kolsvarta natten
Jag tror på allvar att man aldrig blir för stor för riktigt välgjorda bilderböcker, och den här liknar väldigt mycket en bok som jag hade som barn. Den hette Vem bultar på min dörr? och handlade om en massa rädda djur under en mörk och snöig natt.
I den här boken är det också natt. Kolsvart natt, och en liten kanin är på väg hem. Han springer så snabbt han kan och kastar hela tiden oroliga blickar bakåt. Han är nämligen jagad av en räv! Som tur är hinner han hem, låser dörren ordentligt och pustar ut. Men då bankar det på dörren! Är det räven?! Men nej, det är bara en liten anka som också är rädd för räven. Efter en stund knackar det igen, den här gången är det en rädd liten mus, och så fortsätter det till hela kanins säng är full av livrädda små djur. Kanin börjar bli irriterad. Hans säng passar ju bäst för en ensam kanin! När det sen knackar på igen är kanins tålamod slut, och när dörren till slut öppnas står RÄVEN utanför!
Men räven är inte så farlig. Han är också liten och rädd och gråter. Han har nämligen tappat bort sin mamma i den kolsvarta natten. Och när till slut den stora (men inte så farliga) rävmamman dyker upp utanför huset så visar det sig att hon är väldigt mjuk och varm att sova bredvid.
Det här är en underbart söt bilderbok som passar perfekt som godnattsaga. Bilderna är mjuka och vackra, och ibland är det lite läskigt, men inte så länge.
Dessutom rimmar det och texten har en skön rytm när man läser högt.
/Maria
