.

                                                  

Den här boken har höjts till skyarna av nästan alla, men ärligt talat kämpade jag mig igenom den.
Inte för att den är dålig, för det är den absolut inte, men den är väldigt svår att ta in för mig som haft en solskens-uppväxt och trallat mig igenom skolan.
Den gär boken är hemsk och ont-i-magen-jobbig nästan hela tiden, men den är också väldigt bra.
Tjejen i boken är 14 år och blir påhoppad, slagen och nära på våldtagen av ett par killar i skolan varje dag. De vuxna vänder henne ryggen, för det är lättare att inte se än att ta tag i problemet. Hon är livrädd hela tiden och inte blir det bättre när hon kommer hem. Hennes mamma är nämligen väldigt obalanserad och gör hon minsta fel så blir mamman helt vansinnig.
Som tur är finns det små ljusglimtar i historien, och kanske finns det kraft nog att orka överleva.

Man ska dessutom ha i bakhuvudet att den här boken är baserad på författarinnan Maja-Maria Henrikssons egna uppväxt, och om allt det här hänt på riktigt så måste hon vara helt enormt stark.
Läs den bara.

/Maria