.

                                

Vilken bok! Louise Halvardson debuterar med "Punkindustriell hårdrockare med attityd".

Boken handlar om Amanda. Hon är osäker, vet inte riktigt hur hon ska veta vem hon är. Hon skriver i början av boken om en skoluppgift "Vi har fått i uppgift att skriva brev till oss själva. Men hur ska man kunna skriva brev till någon man inte känner?". Men på tre år hinner mycket hända. Amanda gör misstag ibland och lyckas ibland. Hon kommer närmre sig själv. Hon gör revolt. Hon testar livet.

Historien utspelar sig mellan ht 98 och vt 01 när Amanda går i gymnasiet en liten svensk stad. Kanske är det därför jag verkligen drabbas av den. Åren är desamma som när jag gick 1-3:an på gymasiet i en annan liten svensk stad. Men jag tror inte det är därför. Jag tror att alla unga som läser den kan känna igen sig - kille som tjej. För Halvardson skriver rakt och ärligt. Hon förskönar ingenting. Allt är som det var....troligtvis är det precis som det är just nu också. När man läser den ser man filmen spelas upp framför ögonen. Du läser den på egen risk. Ibland är det filmsekvenser man inte vill se.

Kan bara säga. Läs den här boken! Överlevnadshandbok för att klara gymnasieåren. Man behöver inte vara en punkindustriell hårdrockare med attityd för att känna igen sig.

/Ann-Sofie