.

                                          


Solstriden av Jeanette Winterson är en fristående fortsättning på Tidväktaren som kom för ett par år sedan. Jag gillade den väldigt mycket, och den här är också rätt bra, och faktiskt lite lättare språkmässigt.

Vi befinner oss i london år 1601. Jack har blivit kidnappad av en ond Magiker som vill förvandla hela London till guld. Till sin hjälp behöver han den Strålande pojken, och i sitt letande efter honom så har han fyllt huset med "värdelösa" pojkar. Men nu är han säker på att han hittat rätt pojke- nämligen Jack!
Men Jack tänker inte samarbeta, och i sina försök att stoppa Magikern så träffar han bla en sjunken kung, en listig drake, en omänsklig riddare och en hel del andra figurer. Dessutom träffar han Silver, flickan med det röda håret som Tidväktaren handlar om. Hon kan resa i tiden och kommer till hans undsättning ända från 2000-talet.
Tillsammans bestämmer de sig för att stoppa Magikern, och äventyret tar fart genom London.

Problemet med de här böckerna ligger dels i språket tror jag. De är ganska svåra och filosofiska och lämnar ofta saker hängande i luften om ni förstår hur jag menar. Man får fler och fler lösa trådar, och till slut blir det lite irriterande. Dessutom vill Jeanette Winterson lite för mycket. Handlingen har så många vändningar och småhändelser som egentligen inte har någon betydelse i det stora hela. Det blir kort sagt lite rörigt.

MEN, de är bra ändå. Bara man är lite läsvan och har lite tålamod. För de är inte snabblästa.

Här har jag skrivit om första delen.

/Maria