Åskans döttrar

                                                 

Jag vet faktiskt inte riktigt vad jag tyckte om den här boken. När jag var mitt uppe i den så var den ganska bra och spännande läsning för åldern 10-12 ungefär, men efteråt när jag tänker tillbaka på den så hände det inte så mycket.
Historien rör sig mellan nutiden och vikingatiden, och det som binder tiderna samman är ett smycke som nutidens Vilda hittar nergrävt i marken. Vilda saknar sin pappa som är kidnappad i Irak, och på nätterna när hon håller i smycket så drömmer hon om vikingaflickan Tora som en gång fick smycket av sin pappa. Det är som att Tora vill berätta sin historia för Vilda, men varför? Och är det verkligen möjligt att prata med en flicka från vikingatiden genom ett smycke?

Ingela Magner har skrivit den här boken, och storyn är spännande, men historien tar liksom aldrig riktigt fart. I slutändan så handlar det mest om Vilda och hennes bror som försöker leva sina liv medan de saknar sin pappa, och den delen av historien gillar jag mycket, men jag hade förväntat mig något annat. Mer magi, mer spänning. Men man kan inte få allt. Vad tyckte ni som läst den?

/Maria

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0