.

                                          

Leo är 15 år och bor med sin 8-åriga lillebror Stirling och deras mormor i landet Manolia. Där är det krig och nästan alla pojkar går i den stenhårda militärskolan för att bli soldater. De är ganska fattiga och många människor är sjuka i staden. En dag händer något som ska förändra Leos liv för alltid. Han hittar en liten bok i snön. Böcker är inte speciellt vanliga, så han tar med den hem, men när han öppnar den så upptäcker han till sin besvikelse att den är alldeles tom. Alla sidor är helt vita.
Besviken lägger han den längst ner i en kista och tänker inte mer på den, men nästa morgon ligger den på fönsterbrädan, och det är text i den. Inte mycket, men litegrann. Tillsammans med Leo får vi läsa det som är skrivet i boken. Vi får läsa om två små barn. En är en prins, och den andra en vanlig liten flicka. Prinsens föräldrar blir mördade och prinsen lyckas fly med hjälp av en magiker till vårt England, som ligger i en parallell värld.
Leo börjar också att drömma om det som berättades i boken, och efterhand dyker mer text upp.

Vi får alltså följa två olika handlingar, och snart förstår man att det som Leo drömmer och läser om händer i den parallella världen. Samtidigt får vi följa Leo och Stirlings hårda liv i Manolia, och snart förstår man hur de två berättelserna hänger ihop.

Catherine Banner har skrivit en spännande och faktiskt riktigt sorglig fantasybok. Jag tänker inte berätta vad som händer, men jag grät ganska ordentligt i mitten av boken. Leo, och framförallt Stirling kommer att finnas i mitt hjärta en lång tid framöver, och som tur är så är det här bara första boken i en trilogi. Hurra!

/Maria